Sverige brukar inte kännas som hemma...

... idag var dock inte en sån dag! Idag var jag ett med samhället!
Gud, är glad i hela kroppen. Nästan som att va kär!
Jag har hopp för mänskligheten! Fast det lär inte vara länge, ska sova om 10 min och när jag vaknar är känslorna bortglömda och minnena vaga.

Var ute och busade med Jeppes och hans tjej och jag måste självklart försöka skämma ut Jeppe så mycket som möjligt hela tiden :))
Nåja, han orkade inte köra hem mig hela vägen så fick ta sista bussen från Sala.

Där börjar det.
En utlänning som kör bussen.
Öppnar dörrarna efter att han checkat runt i bussen osv.
En gubbe frågar mig "Är detta bussen till Uppsala?"
"Jepp" svarar jag.

Jag står kvar ute och röker och gubben går fram och tillbaka, han är medelålders och förmodligen svinrik tänker jag, vilket senare bekräftas.
Gubben frågar mig hur mycket bussen kostar, "80" svarar jag.
Han går på, men bussen tar inte kort och han har inte nog med kontanter, busschauffören säger då "Äh, jag är snäll idag va" eller liknande, hörde inte så bra då jag stod utanför.
Släcker ciggen och ställer mig bakom, ser då att gubben fått en barnbiljett för 48kr :)
Det är nog längesen han fick betala för en sån! :)
Sen kliver jag på, chaffisen tittar på mig länge innan han frågar "barn eller vuxen?"
Jag svarar "Jag är 19, jag vet inte", men får betala 48kr.
(Jag är ju 23, men vet att gränsen går vid 19 eller nåt sånt för dyr biljett)

Jag går in på bussen och sätter mig brevid gubben, fast på andra sidan, där båda sidorna är två stolar som är mot varandra så det är som en öppen liten myshörna typ.
"Jag sätter mig väl här då så slipper du sitta här ensam", säger jag innan jag slår mig ner.
"Alltid trevligt med lite sällskap" eller något liknande säger gubben.
"Trodde jag skulle få åka själv idag faktist", säger jag.

Sen pratar vi på allmänt hela resan, visar sig att han varit och hälsat på sin son född -75 som bor i Stockholm och på hemvägen hade han somnat och missat att hoppa av i Uppsala och hamnat i Sala istället.
Han berättar om sin resa till gran canaria och andra resmål och jag berättar att jag vill till vatikanstaten och han berättar hur otroligt fint osv det är där.
Tydligen så har han och hans fru köpt ett hus för dom bodde högst upp i en lägenhet utan hiss och åren började göra sig påminda, hehe.

Väl i Uppsala så frågar chauffören var gubben bor och åker världens omvägar för att ta sig precis dit gubben bor.
Jag och gubben lyckönskar varandra och säger att vi ska ha det bra till varandra osv.
Han skrattar och säger att frugan lär undra var han tagit vägen när han vinkandes hoppar av.

Sen när vi börjar närma oss stationen, cirka tre hållplatser ifrån så frågar chaffisen mig var jag bor och säger att han kan släppa av mig på närmsta bank nära xxxvägen och vi är precis brevid en så han tvärnitar typ :)

Första jag ser är massa snorungar som står och slår varandra och slår sönder saker och skriker sieg heil, dom var väl max 14.
Går och tar ut pengar och stannar första taxin jag ser då jag inser att mina cigg nästan är slut.
"Tjena! Kan du göra mig en tjänst?" frågar jag när jag öppnar dörren till taxin.
"Avad?!" säger den utländske taxigubben som man knappt förstod.
"Jag har inget leg med mig, tänkte höra om du kan köpa cigg åt mig?", känner mig som en riktig idiot och inser hur jag måste se ut som en 14-åring med mitt långa hår, tredagarsstubb och förmodligen svettluktandes.
"Ja, självklart! hopp in kompis!"

Jag frågar om han tar kort och han börjar snacka om leg, och jag förstår ingenting, han kan köpa ut cigg men vill ändå se mitt leg?
Det reder iallafall ut sig till slut och tydligen ville han se mitt leg om jag skulle betala med kort.
Någon ny taxi-regel.
Berättar sedan om snorungarna som står och slår sönder saker och vi båda konstaterar att dom borde ligga hemma och snutta kudde.

Vi glider förbi en mack och han frågar vad jag vill ha, går och handlar och kommer tillbaka. Sen säger jag att jag måste ta ut mer pengar (dyyyyr taxi) så vi åker förbi en till bankomat.
När vi stannar ber jag honom om växel på en hundring till två femtilappar.
189kr vill han ha av mig för taxiresan först (dyra cigg) och jag ger honom 200kr och får mina elva kronor.
Sen växlar vi pengar i ordningen: jag ger honom hundringen, han ger mig två femtilappar, jag ger honom en femtilapp och säger "taxidricks" och hans leende lyser upp hela bilen, vilken lycka.

"Tack så mycket kompis! Ha det bra ikväll! Tack! Sov gott!"

Och så slutar min kväll, för nu ska jag precis lägga mig...
Nästan sugen på att ta bort denna text, för den gör sig inte lika bra i text som det var i verkligheten med alla upplevelser. Folk som ställde upp för varandra, en dräggig ungdom (jag) pratar med överklass främling på bussen konstant i en timme om allt från pokerbotar till det latinska språket. :)

Nåväl.

Sov gott och se dessa människor som era förebilder, vore alla såhär vänliga mot varandra skulle världen vara en bättre plats!

Btw så är jag dålig på berättelser, jag vet. Det är av den anledningen jag inte skriver/skrivit någon bok om mitt liv.

/Fordie