Ni som känt mig ett tag vet ju att jag gett upp tankarna helt om självmord etc och istället bara helt sluta bry mig och börjat vara helt oförsiktigt, typ gå över vägen fast det kommer bilar osv..
Nåja, nu har jag nog fått det jag önskat mig, att dö i en olycka.
Straffet för mitt leverne har eventuellt kommit, min lever är troligtvis paj.
Har jag otur så i skrivande stund så kan det bara smälla till så måste jag vara på akuten inom 4h annars dör jag, och jag märker inte på något sätt om det smäller till förutom på mina ögon, och hur ofta ser man sig själv i ögonen då?
Sitter och väntar på provsvaren om mina värden. Jag skiter faktist i svaren och helt ärligt är det nästan så jag hoppas på att det smäller till och jag inte märker det, för jag har kommit fram till att antingen är världen totalt uppgjord och alla är emot mig i ett spel eller så skiter både familj och vänner i mig helt och hållet.
Jag har nog aldrig varit så låg och sänkt i mitt liv som jag är nu och som grädden på moset så ber jag om hjälp precis överallt, men jag talar för döva öron.
Överlever jag och blir farsa tänker jag ge min unge all den lilla kärlek som finns kvar i min kropp och verkligen lära honom/henne vikten av kärlek och omtanke, speciellt för sin familj. Kommer inte sitta och göra ingenting om h*n mår dåligt pga att jag själv har det svårt.
Aja, provade i övrigt metamina idag. Först var det helt underbart och jag fick för mig att det här kommer att ändra mitt liv, men nu vettefan, känns som att jag hade för höga förhoppningar. Iofs tog jag minsta dosen och bara på morgonen när man ska ta morgon, lunch och middag, och även kväll om man har svårt att sova.
Så jag kanske borde ge det en chans till.
Funkar det inte så finns det ingen medicin och ingen drog i detta land som kan göra mig lycklig eller ens ge mig en liten knuff för att orka ta tag i saker, som mediciner egentligen är till för.
Vad finns då kvar att göra? ECT så man raderar halva sitt livs minnen? Kul...
Och varsågod att sparka på en som redan ligger, det är ni ju duktiga på att göra i kommentarerna på denna blogg. Men ni kan ju iallafall skriva under med ett namn när ni gör det. Svårt att ta fegisar på allvar...
"You can check out any time you like, but you can never leave..."
/Fordie
tisdag 13 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Behöver inge droger/mediciner för att vara lycklig! Kan va svårt att få en bra start osv utan lite hjälp efter vägen! vet hur de känns, Kanske inte lika illa som dig! men du har ju klarat dig såhär länge, Så detta fixar du galant bara du vill! Skaffa jobb, Sluta med alla mediciner och skaffa vanor och rutiner! Så kommer detta ordna sig :D / Helmer
Mediciner är bara för att mildra en symptom. Bara för att komma till en nivå så man faktiskt orkar med att ta itu med det som ligger under.
Ska du bli pappa?! Då får du inte ge upp. Man har rätt över sitt liv, men du har ju i så fall någon annan att ta hand om. Det går inte för sig.
Upp, upp, upp!
Måste få höra hur det går med Sveriges snabbaste vespa!
Otroligt intresserad av hur det går.
Helmer, om det ändå vore så lätt så skulle jag göra det :)
Men jag ska till läkare här och ska få träffa en av sveriges bästa specialist-psykiatriker så vi får se hur det slutar.
Har sagt att jag inte orkar gå hemma mer och vill börja jobba osv, så vi får se vad dom kommer fram till.
Roger, mediciner är till för att göra en beroende av vården så dom kan tjäna pengar, varken mer eller mindre. Det är bra i början av en mediciner av en tung narkotiklassad medicin, sen går det bara utför.
Fråga bara min morbror och min mormor hur jag mådde förra året när jag började få denna medicin, jag var fan på gränsen till lycklig igen och mådde otroligt bra hela dagarna.
Nu äter jag 5-6 gånger så hög dos och även om jag stoppar i mig 20 gånger så hög dos som jag ska så blir jag inte ens i närheten så lycklig som jag var då.
Har väl mycket med omständigheterna att göra, men då var jag inte beroende heller, det är jag nu. Biverkningarna på att sluta är inte så kul heller: grova chocktillstånd, döden, hjärnblödningar. Underbart.
Nångång ska jag väl bli pappa, men det går inget bra fast vi försöker.
När vi inte försökte gick det bra hela tiden, så vi får väl sluta försöka igen.
Upp, upp, upp! Jatack!
Senaste dagarna har jag mått bättre dock, vi får se hur länge det håller i sig.
Razor, jag var upp i 137km/h GPS-fart. Fuskade som fan dock (orkar inte detaljera), den går nog inte snabbare än 80-90 utan fusk. Men i 110 när jag saktade ner small min temporära lösning av ventilkåpsfixningen och jag har inte vågat kolla om jag fick metallsallad eller om jag klarade mig med att bara locket föll av.
Hursomhelst så ska den säljas nu.
Är du intresserad så är det bara höra av dig på fordie@gmail.com, den står dock utan kåpor och med bränt batteri. Alla grejer medföljer såklart, men du får skruva ihop det själv. ;)
Ny ventilkåpa behövs också, kostar väl 200kr på nätet cirka. Batteri 200kr på biltema. Men jag orkar inte mer nu när jag fixat bil.
/Fordie
Skicka en kommentar