Saknar dig pappa....

Som bara fan...

På fre åker jag in på behandlingshem och blir helt onåbar i 3 månader, sen efter det får jag korta permisar.

Önska mig lycka till.
Ska satsa på att bli ren, få grundskole- och gymnasiebetyg, gå ner till 70kg och sen muskla upp mig till 80kg ;)
Får jag möjlighet tänker jag även börja med studier för att bli läkare som jag vill (inom beroendepsykiatrin), det är 8 års studier och man måste ha feta betyg(grupp 13), men ni känner ju mig...
Kommer förmodligen bli träningsmissbrukare istället när avgiftningen är över, jag har ju stark beroendepersonlighet och har missbrukat olika saker sen jag var 15 (har tillochmed varit sexmissbrukare, det kan man inte tro om man ser på mig idag. :P).
Så jag kommer ju bara börja missbruka något annat.
Förhoppningsvis hittar jag väl ett sjyst jobb och blir arbetsnarkoman och tjänar massa deg.

Kommer "bara" få tre månaders avgiftning, men sålänge jag får tillräcklig dos i början så kommer det gå bra.
Anledningen till att jag skriver "bara" är att man brukar räkna 1 års bensomissbruk = 1 månads avgiftning/avtändning och jag har tagit det i 6 år. Visserligen har jag inte varit beroende eller tagit det varje dag längre än cirka tre år.
Sen brukar man säga att en subutexavgiftning brukar ta ett år, så vi får väl se.

Ska även göra diverse anmälningar mot läkaren i Bollnäs som skrev ut xanor åt mig som om det vore godis.
Vill bara tillägga att det är socialen som är på mig om det, jag är bara jävligt förbannad men bryr mig inte så mycket annars, men nu får det bli en anmälan.

Får jag ge ett enda tips till er som mår dåligt så är det att inte skaffa benso på recept.
Man mår bra 3-4 månader, sen slutar det sakta men säkert funka för att sedan gå över till dubbelt så mycket ångest än innan och då hjälper inte benson även fast man höjer dos och då är man dessutom beroende.
Så tänker efter väldigt noga innan du ber om ett bensorecept.
Skriver detta för att jag vet att det är massa från flashback som frågar mig hur jag fått mina bensorecept och det ovan är mitt tips till er.
Benso funkar som en "vid behov"-medicin, max 3-4 gånger i veckan, inte mer, då går det åt helvete.

Jag hoppas bara dom lyckas fixa mitt psyke. Chefsöverläkare Annika Klemedtsson försökte bota min ångest på alla möjliga sätt i 8 månader tills hon gav upp och började ge mig benso och nu ska dom ta bort benson helt. Kommer bli jobbigt.

Det jag är mest rädd för är att jag inte kommer minnas något, för när jag är utan benso hemma så minns jag inte dom senaste 5 åren, jag vet ju vem jag är och sånt där men det är helt svart vilka jag är kompisar med, ovänner med, vad jag gjort och såna saker... Allt är som ett enda stort moln då. Det kan ju vara pga abstinens och ångest dock, får hoppas, men...
... Tänk om allt försvinner. Fan vad sjukt.

Det blir som sagt 3 månaders avgiftning, sen 4-8v grundbehandling och sen 3-4 månaders återfallsprevention.
Men vi har inte diskuterat något om hur jag ska börja må bättre, så jag är livrädd på riktigt.

Jag vet inte hur många personer jag känt som kommit ut från behandlingshem, rena och glada och vill starta nya liv och efter någon månad har dom dött i överdos.
Jag vill inte bli en av dom, men mitt hjärta säger mig att det kommer bli så, för jag har slutat tro på att det finns något bättre än det här.
Även om jag hade allt jag ville ha så skulle jag förmodligen inte vara lycklig ändå, för det kommer alltid finnas ett stort hål i mitt hjärta och det är väl förmodligen pga min fars död, men det är även något annat där som saknas och jag vet inte vad det är...
Men sålänge jag letar efter vad det nu är jag söker är det väl värt att fortsätta.

Jag kommer ju aldrig mer röra subutex iallafall, det är en sak som är säker och för alla som läser så ta aldrig mer än en, max två gånger i veckan.
Även om ni går 5 dagar utan att bli dåliga betyder inte det att ni inte är beroende, jag gick 6 dagar innan jag blev sjuk av subutexen så det är en så jävla lömsk drog eftersom man är van vid att bli dålig direkt när man är utan...

Nåja, på fredag börjar mitt nya liv. Så får vi se var det leder mig.

Guds vägar äro outgrundliga.

Må väl
Peter